En blogg som inte handlar om nåt

Jag har en otroligt nitisk lärare i en kurs just nu. Han är spanjor och har någon slags "lärande genom terror"-attityd, slänger hemska frågor runt omkring sig på föreläsningarna och om man svarar lite svävande eller vagt, eller helt enkelt fel, får man ett hånleende och en kommentar i stil med "Oh, it works like that? I didn't know that".
Alla hans utvärderingar på saker man gör i kursen är publika, som en extra motivation att verkligen anstränga sig antar jag. Kritiken man får i dem är alltid hård, rak och ärlig, och det känns väldigt ovant i den fega och beigea svenska högskolan.

I dag fick vi tillbaks omdömmet på våra första utkast av powerpoint-filer att använda i en presentation av ett forskningsprojekt. Läste igenom omdömen de andra fått, dränktes av kommentarer om att det var "dull", "strange", "to long", "to short". Några hade på sin höjd fått "quite good" på vissa delar, ett par till och med "good".

Så kom jag till kommentaren om min presentation. Fyra punkter. "Shit, mycket att ändra på" hann jag tänka innan jag började läsa:

• Very nice presentation. Good job!
• Contents and text are good, not too short and not too long
• Good explanations on the figures
• I do not think that you have to work more on the presentation, perhaps only on the way to summarize it to your fellow students in 5min.

Känns som man har klarat sig igenom första omgången av Idol-gallringen i en stad där alla andra misslyckades, eller nåt. Kändes som det var vad jag behövde :)

Dagen började ganska piggt, upp och gå till skolan tidigt trots jens lekmankonsert igårkväll (mer om det senare). Skrev klart rapporten för någon timma sedan, och de timmarna det tog har helgen liksom smygit sig på mig. Tillsammans med känslan av att jag äntligen är klar med rapporterna. I tid. Den pigga och energiska, nästan maniska känslan jag haft i ett par veckor på grund av stressen, har gradvis försvunnit och ersatts med en ofattbar sömnighet. Ska väl påpekas att stressen alltså denna gången upplevdes som enbart positiv, men det är ändå en skön känsla när den försvinner.

Känner att helgen, eller iallafall fredagkväll och lördag, kommer tillbringas i soffan. Med mycket te, en filt, och nån slags tv/film-aktig underhållning.

Men först, seminarium mellan 15:15 och 17. Kommer förmodligen somna.

Så drog den andra kursen igång då. Både i denna och den andra kursen är det bara jag och en tjej, låt oss kalla henne A, från biolog-trean. Resten är från andra årskurser och program eller läser fristående. Jag blir inte riktigt klok på henne, hon verkar lite knepig. Eller, det är fel uttryckt, hon är svårgreppad helt enkelt. Idag hann hon springa ut innan jag hade hunnit höra vem hon skulle grupparbeta med, så då får hon väl hitta någon annan denna gången. I den andra kursen fick jag bokstavligt talat ta tag i henne och fråga om vi skulle labba... vilket jag måste erkänna hon inte verkade bli helt överlycklig av att gå med på.

Jaja, jag är inte direkt utåtriktad jag heller, men jag försöker iallafall när jag måste.

Nu blev jag iallafall helt automagiskt indragen i en annan grupp. Det visade sig nämligen att en bekant, en skön pokerspelare vid namn Jonas, ska läsa kursen också. Riktigt kul tycker jag. Plus att det känns skönt att ha någon att samarbeta lite med på inlämningsuppgifterna som ska göras varje vecka.

Förresten så vet jag nu varför studiemotivationen försvann så hastigt och mindre lustigt. Ny halsinfektion på g. :/

Idag är det fredag. 5 dagar har jag på mig att tentaplugga, om jag börjar nu direkt. Men jag gör det inte, har försökt sätta mig med boken, men får bara en stor klump i halsen och lägger ner den igen. Jag vill inte plugga. Börjar dessutom bli sjuk.. eller också är det bara tentaångesten som gör att muskler, hals och huvud ömmar. Ett annat alternativ är att jag känner mig nere för att jag har nån slags infektion i kroppen, och inte orkar plugga på grund av det. Jag hoppas att det är så.

Kursen som ska tentas av läggs ner efter denna omgången, och det kommer bara gå två omtentor på den. Förmodligen i påsk och i sommar. Vid båda dom tillfällena borde jag ha tid att plugga, men det har jag haft nu också. Jag har haft så grymt mycket tid! Tid är inget problem. Jag har ingen lust nu, vad säger att jag har lust sen?

Ska försöka tänka högt här, vad har jag för alternativ.

1. Jag börjar tokplugga NU. Än hinner jag faktiskt läsa igenom ganska mycket av det som ingår i kursen, men det blir intensivt.
- Egentligen är det inte ens ett alternativ, jag vet att jag inte klarar av det just nu. Första alternativet stryks.

2. Jag struntar i tentan denna gången, tar det ännu lugnare ett tag och slipper oroa mig för något i några dagar. Försöker ladda upp inför nästa kursstart.
- Känns lockande just nu, men jag kommer ångra mig i påsk och/eller sommar.

3. Jag läser igenom gamla tentor och försöker lista ut vad fokus ligger på, väljer ut några av dessa områden och läser in mig på det med hjälp av anteckningar. Struntar i kinetik och mekanismer, fokuserar mig på proteinstruktur och DNA.
- Det KAN gå... men frågan är om jag verkligen orkar.

4. Studieuppehåll.
- Även detta känns väldigt lockande... men tyvärr verkar det inte finnas några andra sätt att finansiera mitt liv.

Så planen får bli alternativ 3, jag ger det ett par dagar, och om det inte ger något så går jag över till alt. 2. Kanske blir det nr. 4 senare, men jag ska göra ett försök att börja vårterminen först.