En blogg som inte handlar om nåt

Det är lite skumt att hela våren passerade utan en enda anställningsintervju, medan jag blivit kallad till hela 2 st under sommaren. En precis innan midsommar och en nu i mitten av augusti.

Lite lustigt också att nu när jag väl flyttat ifrån Linköping, är det just ett Linköpingsföretag som hör av sig... Hallå liksom, kunde ni inte gjort det lite tidigare?

Jaja, en praktikplats med rutinjobb som är tidsbestämd till ett par månader, låter kanske inte så upphetsande iallafall. Men med tanke på att de pysslar med DNA-analys, är ganska nystartat och förhoppningsvis är ganska expansivt, känns det ändå riktigt attraktivt.

Det är förresten det enda stället jag ringt till och frågat om tjänsten, för att "visa framfötterna". Då kan man ju lätt tro att det var DET som gav resultat, men ICKE! Hon som ringde hade inte ens läst min ansökan, utan hade slagit numret direkt från pappret hon fått från arbetsförmedlingen. Förhoppningsvis läser hon min ansökan nu iallafall, och ser att jag faktiskt pratat med henne tidigare.

Ska bli riktigt najs att hälsa på Linköping igen iaf. Tror minsann jag ska gå till US och hälsa på min handledare när jag ändå är i stan =)

Gaaah... Det är sååå segt på AMS nu under semestermånaden. Finns knappt nånting alls att söka. Allt jag väntar på för tillfället är ett par jobb i skåne och ett i götene. Skåne brukar vara bra på att nappa, men götenejobbet (arla) verkar lite coolt.

Förresten är jag flyttad till päronen nu. Mullsjö är en metropol som är nästan dubbelt så stor som Götene. Bara så ni vet.

edit: fy vad fel jag hade. det skiljde ju bara typ tusen pers mellan Götene och Mullsjö enligt SCB. (dock till mullsjös fördel)
Å andra sidan är tusen invånare en väldigt stor mängd i sammanhanget...

Hepp, det blev inget i ängelholm. Bara att släppa det och gå vidare.

Har av olika anledningar varit hos föräldrarna i 2 veckor nu, får paniiiik! Blir spännande sen när jag tvingas bo här på heltid o_0

Sällan har ordet "Pepp" passat in på mig, oftast är ord som "blasé" mycket mer passande. Men nu minsann är jag verkligen PEPP!

I fredags kväll ringde de från ett företag mellan ängelholm och helsingborg som jag sökt jobb hos för en månad sedan. En ganska stressad skåning berättade att de fått in sjuuukt många ansökningar, och att det var därför det tagit så lång tid innan de kom fram till ett urval... men att de ändå fortfarande var hoppfulla om att tillsätta tjänsten innan midsommar. HA!

Vad är det med skånska företag och panik egentligen :D

Och för all del, vad är det med skånska företag och MIG egentligen? Är det så att skåningar ogillar svågerpolitik något mer än göteborgare och uppsalingar?

Iallafall, på måndag kl. 11 ska jag dit på intervju. Jag fick välja i princip vilken tid som helst, vilket jag tycker inte riktigt stämmer in i att det var "sjukt många ansökningar"... Har alla andra redan intervjuats, utan att de hittade den de sökte? Eller har de satsat på ett minimalt antal aspiranter för intervju? Hur i hela helsingborg lyckades jag gå från bottenskrapet, som inte ens får ett nekande svar, till toppkandidat?

Förresten gillade jag jobbet redan när jag sökte det. Det kändes som ett jobb som jag skulle tycka vara kul, och dessutom som jag skulle kunna ha en chans att få. I annonsen ser det ut att vara riktigt varierade arbetsuppgifter, och det gillar jag som fan.

Kort sagt, jag har hamnat i en situation som jag väldigt sällan sitter i; Jag har skaffat mig förhoppningar på gränsen till förväntningar, plus en vilja att få nånting. I mitt huvud har jag redan fått jobbet. Jag vet inte om detta är speciellt bra tankar att ha inför en intervju :D