Jonglering som träningsform
Förra våren kom jag och mina goda grannar på att man kunde spela tennis gratis på planerna utanför, vilket gjorde att jag lånade brorsans rack och inhandlade ett gäng tennisbollar. I väntan på att folk ville spela, tog jag tillfället i akt att lära mig jonglera med tennisbollarna. Har försökt flera gånger tidigare, men nu gick det mycket lättare på grund av en grymt bra instruktionsvideo på youtube.
"Jonglering i all ära, detta skulle väl handla om träning!", tänker du säkert nu, men det kommer.
Eftersom jag har ett knä som inte vill vara med på så mycket, har jag varit på jakt efter ett sätt att motionera som inte belastar mitt knä (som jag förmodar är överbelastat). Det visar sig att allt jag provat, även om det inte känts i mitt knä när jag väl gjort det, ändå i slutändan orsakat en svullnad och ömhet. Då har jag provat promenader, cykling, crosstrainer och att ligga på rygg och cykla med benen fritt i luften (vilket för övrigt är precis lika tråkigt som det låter).
Så, idag när jag såg bollarna ligga och skräpa i ett hörn, blev jag sugen på att jonglera lite. När jag stod där, blev jag nyfiken på hur ansträngande det är för kroppen. Jag knäppte på mig min pulsmätare, och såg att jag låg på något slag över 100bpm. Ingen hårdträning med andra ord, men faktiskt ganska optimalt för fettförbränning! Bytte jag ut bollarna mot käglorna jag hittade i trappuppgången i somras, så ökar pulsen några extra slag. Med blandad jonglering i en timma, förbrändes ca 300kcal, vilket är lika mycket som min promenad på 2,5 km tidigare under dagen förbrände med knäsvullnad som följd.
Utöver denna fysiska träning, innebär jongleringen en träning av koordination och balans, plus att det är ett bra sätt att stressa av på. Dessutom är det roligt och utmanande. Riskfritt är det dock inte, studsande bollar och kraschande käglor kan förstöra både prylar, kroppsdelar och husfrid. Käglor ska man vara extra försiktig med, finns tillfällen jag önskat att jag haft både hjälm, axelskydd, tandskydd och suspensoar.
Men jag rekommenderar ändå jonglering som en träningsform. Om du tror att du har för dålig motorik, så tror jag du har fel. Själv var jag den som aldrig lyckades ta lyra när det var brännboll i skolan. Dessutom blir det extra mycket träning om du måste springa runt och hämta bollar hela tiden. Det enda som behövs enligt mig är en måttlig portion tålamod, tid och utrymme.
För egen del är jag nu ganska säker på 3 bollar med lite trick. Det finns dock alltid nya saker att lära sig, vilket gör att man kan göra varje pass till en utmaning. Man kan exempelvis stå på ett ben, jonglera liggandes, greppa bollen ovanifrån eller öka antal bollar (eller minska antal händer). Tröttnar man på att bolla på ett sätt, byter man helt enkelt till ett annat.
Så, sätt igång nu. Jonglering är förmodligen nästa stora mirakelkur på aftonbladet :)