En blogg som inte handlar om nåt

Så hände det då... Hade funderat på det några dagar, analyserat mina tankar fram och tillbaks. Vad känner jag? Vad vill jag? Är detta rätt? Slutade i morse med ett samtal och ett ömsesidigt beslut att lägga ner. Känns ledsamt och tråkigt, med tanke på att sommaren bitvis varit helt underbar, men det krävs väldigt mycket för att man ska kunna hålla ihop hela livet. Att jag känner att jag måste ha så mycket tid för mig själv är ju inte ett gott tecken då. När det börjat bli så, har jag aldrig varit med om ett trendbrott, vare sig i relationer eller med jobb eller vad som helst. Då får man börja med något nytt.

Känns ändå bra att hon kände något liknande, att det inte kändes sådär rätt som man gärna vill. Nu väntar iallafall vänskap, tycker ju väldigt mycket om henne.

Men ändå funderar man ju... Gjorde man verkligen rätt nu?