Drogromantik
Innan knarket kickat in och jag kan fortsätta med min strävan mot en 8-timmars arbetsdag, så hinner jag nog med en blogg.
(knark = magnecyl koffein)
En del saker börjar väl falla så smått på plats, men det känns som om det krävs en hel del imorgon också för att ligga på den helt säkra sidan inför torsdagens tenta.
Annars är det som det är. Jag är på mitt allra mest sociala humör och det finns ingen att utnyttja det på. Behöver mänsklig värme, ord, någon som petar mig i armen och säger att "hallå där, kan du skicka såsen" eller nåt. Någon som får mig att tänka på annat än skolan. Någon. Vem som helst egentligen. Jag är desperat.
Det känns ungefär som om man vaknat upp ur en dvala för att märka att det just blivit vinter och alla andra gått i ide. Eller åkt till malaysia. Eller iallafall till Sundsvall.
Men jag vet ju att det snart går över. Snart är jag mitt gamla vanliga jag som helst nog inte vill ha med andra människor att göra, som omedvetet snäser åt folk, går i dvala och slösar bort livet i största allmänhet.
Fast å andra sidan har jag ändå inte tid... Mina prioriteringar suger verkligen.
Å tusan, nu tror jag minsann acetylsalicylsyran börjat verka. Koffeinet också. Kanske. Eller också kommer det lagom till jag ska sova.
Det skulle vara ganska typiskt.
(knark = magnecyl koffein)
En del saker börjar väl falla så smått på plats, men det känns som om det krävs en hel del imorgon också för att ligga på den helt säkra sidan inför torsdagens tenta.
Annars är det som det är. Jag är på mitt allra mest sociala humör och det finns ingen att utnyttja det på. Behöver mänsklig värme, ord, någon som petar mig i armen och säger att "hallå där, kan du skicka såsen" eller nåt. Någon som får mig att tänka på annat än skolan. Någon. Vem som helst egentligen. Jag är desperat.
Det känns ungefär som om man vaknat upp ur en dvala för att märka att det just blivit vinter och alla andra gått i ide. Eller åkt till malaysia. Eller iallafall till Sundsvall.
Men jag vet ju att det snart går över. Snart är jag mitt gamla vanliga jag som helst nog inte vill ha med andra människor att göra, som omedvetet snäser åt folk, går i dvala och slösar bort livet i största allmänhet.
Fast å andra sidan har jag ändå inte tid... Mina prioriteringar suger verkligen.
Å tusan, nu tror jag minsann acetylsalicylsyran börjat verka. Koffeinet också. Kanske. Eller också kommer det lagom till jag ska sova.
Det skulle vara ganska typiskt.
Kommentarer:
Postat av: Kom ihågaren
Tadaa: Ja må han leva, nu e han gammal, nu får han ålderskris i ett par dar. För han fyller år, jag undrar vad han får? Ja, ja må han leva uti hundrade år!
(OBS man ska sjunga den)
Postat av: En till som kom ihåg :-)
Sjunger med i föregående inläggs fina melodi o struntar i att försöka överträffa fyndigheten :-P
Massor av födelsedagskramar från lillan o mig!
Postat av: f
Man får tacka för den finfina sången. *bockar och bugar*
förresten är det ganska imponerande, med tanke på att jag själv nog missat era födelsedagar så det skvätter om det dom senaste 26 åren. ;)
Trackback