En blogg som inte handlar om nåt

Gaaah... Det är sååå segt på AMS nu under semestermånaden. Finns knappt nånting alls att söka. Allt jag väntar på för tillfället är ett par jobb i skåne och ett i götene. Skåne brukar vara bra på att nappa, men götenejobbet (arla) verkar lite coolt.

Förresten är jag flyttad till päronen nu. Mullsjö är en metropol som är nästan dubbelt så stor som Götene. Bara så ni vet.

edit: fy vad fel jag hade. det skiljde ju bara typ tusen pers mellan Götene och Mullsjö enligt SCB. (dock till mullsjös fördel)
Å andra sidan är tusen invånare en väldigt stor mängd i sammanhanget...

Jag tänkte att det var ju ändå min sista fredag i Linköping, plus att jag var ölsugen, så jag handlade ett par 3,5, lite chilinötter och en ostbit. När det goda var slut, tänkte jag att det ju ändå fortfarande var min sista fredag i linköping, så jag gav mig neråt stan för att försöka hitta den där goda mörka tjeckiska 1795, för att känna mig lite nostalgisk. Väl på bishops arms, hade de den inte längre, men för att inte ha gått 50 minuter i onödan köpte jag nån annan mörk tjeckisk. Kändes dock lite deppigt att stå där själv, så jag gick väldigt snart. Synd att man inte känner mer än typ 3 personer i hela stan... och att de inte är mer än typ bekanta. Alla andra har ju flyttat.

Utanför bishops höll jag sedan helt otippat på att springa in i en av dessa bekanta och tre vänner till honom. 5 minuter senare satt jag i ett baksäte och försökte få på mig ett säkerhetsbälte, vilket kändes ganska viktigt då föraren enligt egen utsago var "nästan nykter".

Väl hemma hos M, som förresten i princip bor i ett terrarium, har lådor med levande ormar och skorpioner, döda spindlar och en stor bunke med vattensalamandrar, var det väl till en början en ganska standard youtube-fest. Efter att ha sett alla varianter av "satisfaction"-videon (den där med byggjobbare i slow motion), kom vi fram till nattens höjdpunkt. Vattensalamandersafari i tinnerbäcks naturreservat. Klockan var då typ midnatt, och jag var helt övertygad om att vi inte skulle hitta några salamandrar, men promenad är ju aldrig fel.

M gick sen och lyste i varenda liten vattenpöl med sin ficklampa och pekade ut olika iglar och grejor, medans M2 gick i förväg, gömde sig i skogen och helt utan framgång försökte skrämma oss när vi kom ifatt. På salamanderfronten gick det faktiskt riktigt bra, vi såg ett par individer som enligt M var stor vattensalamander, vilken är utrotningshotad, plus en liten vattensalamander som brukar vara den mer vanliga.

Sedan ville M och M2 veta hur det kändes att bli elstängslad på rumpan, vilket de tog reda på. De tjatade på mig att jag också måste prova för att få reda på det, men jag hade inte samma behov av den informationen, så jag avstod. L och I, som saknade Y-kromosom, avstod också, men vi lyssnade tappert på macho-killarnas stön och skrik och fick nog en ganska bra bild av hur det kändes iallafall.

Sen gick vi tillbaks, jag fick skjuts till ryd, kom i säng runt 3 och har sedan dess flyttstökat vidare. Köket är i stort sett avklarat, alla 14 flyttkartonger nersläpade till förrådet för att förenkla vid flyttdagen, skrivbordet nermonterat, ett fönster putsat och vattenlåsen rensade. En hel del kvar dock. På onsdag kommer päronen med släpkärra, får hoppas att allt går in i den.

Detta var med stor sannolikhet det sista blogginlägget skrivet i Linköping.

Flyttstädar för fullt. Det är en ganska intressant sysselsättning faktiskt. Det innebär ju att man får tillfälle att öppna de där kartongerna som stått oröda i förrådet och innehåller gamla minnen. Har slängt en hel del, känns ganska bra att kunna välja vad man ska komma ihåg och vad som får försvinna in i glömskan. Hemska fotografier, lite brev och en väska full med böcker åkte i soporna/återvinningen. Böckernas öde var iofs på grund av något annat, dvs att jag redan glömt vad som stod i dem och att jag inte ville lära mig det igen. Och vem vill ha datalitteratur från 1900-talet? Förutom pappersinsamlingen då.

Annat som strukit med är en kasserad dator (som varit kasserad de 2 senaste flyttarna också, men som hängt med av ren vana), 2 stooora och tunga kassar med kläder (vem visste att kläder kunde vara så tunga och att insamlingskontainern var så långt långt låååångt bort), en skock glasburkar (som jag sparat för att konservera saker i dem, men som aldrig kommit till användning eftersom jag av någon anledning aldrig har saker att konservera), samt ett par telefonkataloger för Varberg från 1999. I fallet med de sistnämnda, tog jag mig en lång funderare och kom fram till att om jag nånsin ska ringa till någon som händelsevis bor i Varberg, bör jag nog slå upp numret i en något nyare katalog.

Av någon anledning överlevde den trasiga playstation2-konsolen packningen, då min hamsterpersonlighet fick en tillfällig storhetsperiod och tänkte att "Denhär makapären kan jag nog laga!". Det var nog den tanken jag tänkte för länge sedan om den där kasserade datorn också när jag tänker efter.

Förresten skriver jag detta på en dropin-dator på stadsbiblioteket, eftersom jag inte har någon dator för tillfället. Det är faktiskt ganska najs att inte ha det, man blir grymt effektiv. Jag kanske till och med hinner packa färdigt innan min flytthjälp anländer!
... om jag inte fortsätter spendera all min energi på att gå långa promenader till stadsbiblioteket då, och STÅ vid en dator och skriva långa bloggar tills ryggen värker som om den blivit trampad på av ett tjugotal elefanter.

Nu tror jag killen bredvid fes... eller också knarrade bara skorna. Det får bli slutsignalen för dagens blogg, tjaba!

30-årsfest? Ska man ha det? Det vore ganska kul.. fast med tanke på hur många födelsedagsfester som jag missat, lär det väl inte vara nån som kommer... speciellt med tanke på det ganska begränsade urvalet vänner jag har och var de är placerade rent geografiskt i förhållande till mig och varandra :D

Dessutom har jag ingenstans man kan vara... Här hos mina föräldrar får man nog inte bjuda på något starkare än lingondricka. Barnkalas med jordgubbstårta och saft. Japp, det låter väl skoj. Farsan kan ordna med fiskedamm bakom ett skynke. :P

Önskar att man kunde fixa nåt utan att det blev ett stort projekt av det... jag gillar inte stora projekt.