Spring i benen

Efter ett par månader utan konditionsträning, till följd av förmodad överansträngning i knät, har jag äntligen varit ute i skogen igen. Så fruktansvärt skönt! Hade rehband-skyddet på, vilket gjorde att det kändes lite säkrare, men jag kan nog inte ge mig ut mer än max en gång i veckan ett tag framåt. Kände hur jag snedbelastade kroppen, vilket aldrig är bra. Förhoppningsvis reagerar knät positivt på den ökade belastningen, så det blir helt bra igen.

I övrigt har nog alla flyttat härifrån nu, förutom jag. Jocke är sedan länge i Malmö, Christian i Kalmar, Sofia i Göteborg och Charlotte i Karlskrona. Själv har jag en liten chans att få jobb i Landskrona, men det beror på hur bra tjejen på bemanningsföretaget presenterar mig på mötet med det aktuella företaget.

Landskrona är för övrigt inte direkt min drömstad. Jag förmodar att det är ett fullständigt integrationsfiasko, eftersom SD är stans näst största parti. MP har inte ens 2%. Men jag skulle nog överleva ändå, Malmö är bara en halvtimma bort och där kan man sitta och klaga över den skånska rasismen på någon mysig pub tillsammans med en mörk tjeckisk och en röd jocke. =)

April: när allting tar slut och försvinner?

Jag har visserligen varit färdig och arbetslös sedan januari, men det är först nu som det känns som allt förändras. En vän får jobb och flyttar till blekinge, en annan till göteborg, medan jag själv inte får någon positiv respons över huvud taget och förmodligen ligger närmast att flytta tillbaks till föräldrarna (noooo!). Dessutom tar en lång hockeysäsong slut, vilket i och för sig kan vara positivt men ändå känns tungt.

Tusan också.

"This is why i don't like change, it changes things"
/Faye i
questionable content

hits